.

Mina damer och herrar

Idag tänkte jag ta upp ett ämne som verkar sprida sig över landet som en jävla epedemi, nej jag pratar inte om tingeling-låten, utan jag pratar om pessimism.
ALLA, eller inte alla "alla" kanske, men många verkar deprimerade eller bara tycka väldigt mycket synd om sig själv när jag pratar med dom. Nu säger inte jag att männsikor inte ska få vara sura o deprimerade, men att de är föör mycket sånt. Alla verkar tycka att allt är skit o tycka att de är en själv som har störst problem.

Jag pratade med min kära vän Johan Eklund en dag, o han var oerhört pessimistisk till allt och alla, och då blev jag en smula irriterad. Så jag skällde ut honom via noter och sa ungefär att jag är jävligt trött på att han o alla är så jävla sura o att han borde rycka upp sig. Och istället för att bli ännu surare o bli arg på mig, så verkade de som han fick en uppenbarelse. Han tyckte att det jag sa va mycket riktigt sant o att han borde skärpa sig.

Så om ni träffar någon som är förbannat sur o deprimerad, kör inte den gulliga stilen, typ: åhh gumman vad är det som tynger dig? Utan de ska mer va: nu får du väl för fan rycka upp dig, ja blir så jävla förbannad när jag hör dig klaga så, skärp dig! De brukar funka bättre.
O den jäveln som kommer o säger att han/hon verkar tycka att jag är sur o kommer inte leva mycket länge.


Så, här är en bra och uppmuntrande låt, nu ska jag gå och lägga mig, god natt Sverige.